Insurgent

Tack så hemskt mycket till Modernista förlag som skickade den här boken, och förlåt för den försenade recensionen ;)

 

Av Veronica Roth

Titel: Insurgent

Serie: Divergent #2

Sidor: 381
Utgiven:  2012
Förlag: Modernista förlag
Första meningen: Jag vaknar med hans namn i min mun.

Detta är vad som står på baksidan:

Ett enda val kan förändra dig - eller förgöra dig. Men varje val har konsekvenser, och när oroligheterna väller upp i falangerna omkring henne måste Tris Prior fortsätta att försöka rädda de hon älskar - och sig själv - samtidigt som hon brottas med svåra frågor om sorg och förlåtelse, identitet och lojalitet, politik och kärlek.

     Tris initiationsdag borde ha varit en dag fylls av firande och segeryra tillsammans med hennes nya falang. Istället slutade dagen i obeskrivliga fasor. Nu rasar kriget, och konflikterna mellan falangerna och deras ideologier växer.

     Tris har förändrats genom de beslut hon fattat, men också som ett resultat av nya upptäckter och relationer. Hon måste nu omfamna sin divergens fullt ut, oavsett vilka risker det innebär.

____________________________________________________________________________

Innan jag börjar med recensionen måste jag bara säga en sak;

Falanger XD

Jag visste inte ens att det ordet fanns, men det låter så roligt XD

Okej, till recensionen. Jag vet att det här låter ologiskt, men jag gillade den faktiskt bättre andra gången jag läste den. Nu tog jag mig tid och läste den lite mer noggrant, istället för att stormläsa för att se om något hemskt skulle hända. Andra gången jag läste den upptäckte jag flera av de nackdelar jag inte märkte när jag läste boken, men också många fördelar.

 

En nackdel jag upptäckte var karaktärerna. Man ser alldeles för lite av dem. Boken borde varit dubbelt så lång och fylld med privata dialoger, gärna bara mellan två personer.  Jag vill kunna döma en karaktär genom hur den beter sig när hen pratar, hur den visar sina känslor, inte hur bra den är på att kasta knivar eller jonglera med äpplen. De enda långa dialogerna som finns är några mellan Tris och Four, och det är mest " -Tris, är det något du inte berättar för mig? - Nejnej Tobias hur kan du tro det? Däremot, är det någonting DU inte berättar för MIG? - Nejnej, inget särskilt Tris (hint: BÅDA LJUGER OCH DET ÄR SÅ UPPENBART)". Och det finns så många karaktärer jag ville se mer av. Typ Wills syster, eller Uriah, eller Lynn, eller Peter...

 

Men de fördelarna jag upptäckte var att de scener som jag tyckte mest om kunde jag uppskatta i fulla drag. Jag märkte inte hur bra vissa scener är förrän jag läste om boken. Är det bara jag som älskar scenen när hon och Four är hos De Ärliga och får det där serumet? Veronica Roth slog verkligen till på rätt ställe, precis lagom känsligt. Av alla scener i boken blev jag mest emotinally touched av den. Och några andra scener gillade jag verkligen, men jag kommer inte berätta om dem på grund av spoilers.

 

Jag stör mig fortfarande på Tris, men inte lika mycket som innan. Men ibland känns det som av alla alternativ som hon har så gör hon det absolut värsta. Men gillar henne på grund av hennes attityd och hennes förmåga att stå emot de som ingen annan gör. Även om jag vill döda henne i vissa scener, så vill komma fram och skaka hand och gratulera henne för hennes mod ibland. Hon är härmed förlåten för att hon dödade Will, och för att hon i princip drev Al till självmord. Varför måste hon vara så långsint...-.-

 

Jag vet att många inte håller med mig, men jag tror jag gillar Insurgent lite bättre än Divergent. Jag kan inte sätta fingret på varför, det fanns så mycket bra med Divergent som inte fanns i Insurgent. Jag vet inte, det enda jag vet är att jag njöt mer av läsningen av Insurgent än den av Divergent.

Och slutet älskar jag. Det finns inget så bra för att hålla kvar läsare som en redig liten cliffhanger.

Jag hade inte så stora förväntningar på boken, så det kanske var en av anledningarna till att jag gillade den så mycket. Nu har jag superhöga förväntningar på den avslutande delen, jag förväntar mig ett helepiskt slut.